Inom en inte alltför avlägsen framtid lämnar kärnkraftsindustrin in en ansökan till Strålsäkerhetsmyndigheten. Ansökan handlar om slutförvaret av använt kärnbränsle.
SKB, Svensk kärnbränslehantering AB, ska bygga ett slutförvar för det använda kärnbränslet. Bränslet är radioaktivt och farligt och måste förvaras på ett säkert sätt under mycket lång tid, minst 100 000 år. Men det är inte bara att bygga ett hus med tjocka väggar, låsa dörren och kasta bort nyckeln. Förvaringsplatsen måste uppfylla en rad krav som finns i lagar och föreskrifter. I omkring 30 år har kärnkraftsindustrin arbetat med ett förslag till slutförvarsanläggning. I ansökan, som Strålsäkerhetsmyndigheten så småningom kommer att granska, beskriver SKB anläggningen i detalj.
– I själva verket är det tre ansökningar, säger Patrik Borg, utredare på enheten för slutförvaring av radioaktivt avfall vid Strålsäkerhetsmyndigheten.
Två av ansökningarna, den som rör Clab och inkapslingsanläggningen och den som rör slutförvaret, ska granskas och bedömas av myndigheten. Den tredje ansökan rör slutförvarssystemet och den ska granskas av miljödomstolen.
Svårt att bedöma
Strålsäkerhetsmyndigheten ska granska och bedöma om den slutförvarsanläggning som kärnkraftsindustrin föreslår är säker. Men hur granskar man en sådan sak? Hur ska myndigheten kunna se in i framtiden och avgöra att inga farliga ämnen någonsin sipprar ut?
– Vi kan naturligtvis inte se in i framtiden, säger Patrik Borg. Men vi kommer att kunna avgöra om kärnkraftsindustrins förslag är tillräckligt säkert eller om det inte är det. Frågan dimper ju inte ner på oss från en klarblå himmel, utan vi har förberett oss i många år på att ta emot den här ansökan. Vi har följt kärnkraftsindustrins forskning på nära håll och parallellt formulerat en rad krav och villkor som ska uppfyllas.
Ansökan är 7 000 sidor lång
En ansökan av den här kalibern är inget som ryms på en A4-sida. Själva slutförvarsansökan är cirka 7 000 sidor lång och omkring 30 personer kommer att arbeta på hel- eller deltid med att granska den. Det är många frågor som kärnkraftsindustrin ska besvara i sin ansökan. Hur rör sig vatten i olika lerlager och bergarter? Hur påverkas kopparkapslarna, som det använda kärnbränslet ska förvaras i, av miljön på 500 meters djup? Hur påverkas miljön för människor och djur, under byggtiden och under förvaringstiden? Hur kommer arbetsmiljön ur ett strålskyddsperspektiv att se ut för dem som ska placera det använda kärnbränslet i slutförvaret? Hur garanterar man att inga farliga ämnen kommer att läcka ut under den långa förvaringstiden? Dessa och en lång rad andra frågor måste kärnkraftsindustrin besvara på ett tillfredsställande sätt för att myndigheten ska kunna rekommendera regeringen att tillstyrka eller ej.
– När det gäller uppförandet av byggnaderna och driften har vi erfarenhet från flera befintliga kärntekniska anläggningar, berättar Patrik Borg.
– Det som är speciellt här är att det rör sig om en helt ny typ av anläggning, ett geologiskt slutförvar, som förutsätter en analys av den långsiktiga
strålsäkerheten, fortsätter han.
Den granskning av ansökan som myndigheten nu ska göra är ett första steg.
– Om vi rekommenderar regeringen att tillstyrka så kommer vi också att föreslå att regeringen sätter upp villkor för tillståndet, säger Patrik Borg.
Ett tillståndsvillkor innebär en stegvis prövning. Det betyder att myndigheten tar ställning till säkerhetsredovisningarna innan anläggningarna får börja uppföras, innan de tas i provdrift samt innan och medan de är i rutinmässig drift.
Ina Bergström
Fakta
- Clab betyder Centralt mellanlager för använt kärnbränsle. Anläggningen togs i drift 1985 och här lagras allt kärnbränsle som hittills har använts i de svenska kärnkraftverken. Bränslet ligger i 14 meter djupa bassänger.
- I inkapslingsanläggningen, som kärnkraftsindustrin vill bygga i Oskarshamn, ska det använda kärnbränslet förpackas i kopparkapslar som sedan ska transporteras till slutförvarsanläggningen i Forsmark. Ansökan om att få bygga en inkapslingsanläggning lämnades in av kärnkraftsindustrin under 2006.
- Slutförvaret är tänkt att byggas i berggrunden på 500 meters djup utanför Forsmark. Kopparkapslarna som har förslutits i inkapslingsanläggningen kommer hit med båt och placeras i djupa hål som sedan fylls igen med en svällande lera.
- Slutförvarssystemet är den sammanfattande benämningen för Clab, inkapslingsanläggningen, slutförvaret och transportsystemet.
Texten är hämtad från pappersupplagan av Strålsäkert nr 1, 2010.