Ska det bli tillåtet att bygga nya kärnkraftsreaktorer i Sverige? Regeringen har i en proposition lagt fram ett lagförslag som tillåter att nya kärnkraftsreaktorer ersätter dagens reaktorer.
Den 17 juni kommer riksdagen att ta ställning till ett lagförslag som innebär att nya kärnkraftsreaktorer ska få ersätta dagens reaktorer.
Lagförslaget anger ett par förutsättningar för att nya reaktorer ska få byggas: dels att den äldre reaktorn är permanent avstängd när den nya reaktorn tas i drift, dels att den nya reaktorn uppförs på någon av de platser där dagens reaktorer är placerade. Lagförslaget ger således utrymme för att successivt ersätta dagens tio reaktorer med tio nya reaktorer.
Den lagstiftning som gäller i dag förbjuder att nya reaktorer byggs.
Oppositionen säger nej
Oppositionspartierna anser inte att det ska vara möjligt att bygga ny kärnkraft och har förklarat att man, om man vinner valet, kommer att riva upp ett eventuellt beslut som tillåter att gamla reaktorer byts ut mot nya.
Strålsäkerhetsmyndigheten följer förstås utvecklingen noggrant. Om det blir tillåtet att ersätta gamla reaktorer med nya och om kärnkraftsindustrin väljer att utnyttja möjligheten, kommer det att få stor inverkan på myndighetens verksamhet. Att bedriva tillsyn under byggandet av nya reaktorer är en omfattande uppgift – och att bedriva tillsyn under nedmonterandet av de äldre reaktorerna likaså.
Förnybar elproduktion och skadeståndsansvar
De förslag som nu ligger i riksdagen ger också långtgående möjligheter för regeringen att pröva om byggandet av nya reaktorer är förenligt med en fortsatt utveckling av förnybar elproduktion. Om reaktorerna inte bedöms vara det, ska det enligt lagförslaget vara möjligt för regeringen att avslå en ansökan. Här är klimatpolitik, förnybar energi och energieffektiviseringar nyckelord.
Lagförslaget tar också upp frågan om vem som har skadeståndsansvaret i händelse av en olycka på en kärnteknisk anläggning. Här föreslås exempelvis att den som har tillstånd att driva ett kärnkraftsverk ska ha obegränsat skadeståndsansvar i händelse av en olycka. I dag är skadeståndsansvaret begränsat till 300 miljoner så kallade särskilda dragningsrätter, vilket motsvarar ungefär 3,6 miljarder kronor.
Anneli Hällgren
Fakta: Från uppdrag till delbetänkande
Regeringen tillsatte den 11 december 2008 en särskild utredare med uppdrag att se över lagstiftningen på kärnteknik- och strålskyddsområdet.
Genom tilläggsdirektivet den 8 april 2009 utvidgades uppdraget till att också omfatta att ta fram förslag till en ny lagstiftning som tillåter att dagens kärnkraftsreaktorer ersätts med nya reaktorer.
Tilläggsdirektivet rörde också skrivningar som upphäver dagens lagstiftning som förbjuder uppförande av nya kärnkraftsreaktorer.
Genom ytterligare ett tilläggsdirektiv den 19 augusti 2009 utökades uppdraget till att även omfatta frågor som skadeståndsansvar i händelse av en olycka på en kärnteknisk anläggning. Den 2 november 2009 överlämnade Utredningen om en samordnad reglering på kärnteknik- och strålskyddsområdet (M 2008:05) delbetänkandet Kärnkraft – nya reaktorer och ökat skadeståndsansvar (SOU 2009:88) till regeringen.
Regeringen har sedan överlämnat två propositioner som till stor del bygger på utredningens förslag till riksdagen, nämligen:
- 2009/10:172 Kärnkraften – förutsättningar för generationsskifte.
- 2009/10:173 Kärnkraften – ökat skadeståndsansvar.
Planerad dag för debatt och beslut i riksdagen är den 17 juni 2010.
Texten är hämtad från pappersupplagan av Strålsäkert nr 1, 2010.